Förberedelser: Hitta och trycka ut studiematerial och övningar för barn klass 0-4. Inköp av mat och frukt.

Dag 1 ... Efter en tidig start kom jag fram till Viperesti 09.20 och gick igång med att tömma bilen. Lasten bestod huvudsakligen av skänkta möbler. Sedan var det dags att fylla kylskåpet med mat och fruk, och efter det gick jag hem till familjen Florin som inte svarade på telefon. Det visade sig att barnen hade influensa, så jag sade till dem att stanna hemma tills de var friska igen.

 

Idag arbetade barnen på centret med det skolmaterial jag hade med mig. Jag visade exempel på tavlan, t.ex. [20 + 2 x (100 - 10)]: 10 + 2 x 4 = …. o.s.v.

 

Vi avslutade med hamburgare och apelsiner. De bad mig sjunga medan de åt och jag sjöng kristna sångar som de inte hade hört och det gillade de jättemycket.

 

Skolbussen kom inte eftersom chauffören hade gett sig av till England för att jobba där, så barnen var tvingade att gå.

 

Dag 2 Idag kom det fler barn än igår. De hade läxor I rumänska och matte som jag hjälpte dem med De förstod till viss del, men det var hårt arbete att lära ut så de begrep. Vi arbetade också med de fyra räknesätten och vi hade en stund där jag återigen försökte motivera dem till att inte ge upp och fortsätta studera. Fika som vanligt.

Efter det gick jag till skolan för att träffa alla barnen (alltså också de som inte går till centret). Jag fick redo på att även de elever som inte går till centret skolkar. Återigen samtal med rektorn som är nöjd och glad med vårt arbete.

Dag 3 Det var kallare idag och det snöade. Jag gick till centret lite tidigare eftersom barnen ibland har stått och väntat på mig när jag kommer för att öppna upp. Det visade sig att det inte fanns mer ved, så jag ringde till viceborgmästaren som strax erbjöd oss ved, så vi skulle kunna elda I eldstaden.

Antalet barn hade stigit från igår. Vi arbetade med läxorna och bråkräkning. Efter det fick de rita och måla så de kunde slappna av lite.

Jag gav dem mat och idag fick de två apelsiner vardera, vilket gladde dem mycket. Sedan följde jag dem över vägen till skolan. Många av dem är förkylda med rinnande näsor och snytar sig hela tiden

Det kom föräldrar som var uppsatta på schema för att få humanitär hjälp. Efteråt besökte jag familjen Florin där vi talade om deras framtid.

Dag 4 Ännu en ökning av antalet barn idag. De hade inte ätit hemma så jag värmde hamburgare till dem vid ankomsten och gav dem apelsiner. De hade massor av läxor och förutom hemarbetet arbetade vi extra med skrivning och läsning eftersom många har problem med detta och med läsförståelsen. De ritade och målade igen idag och fick mat en gång till. Till min förvåning var det ett av barnen som sade att han inte kunde äta en gång till, men alla andra åt och gick till skolan.

På eftermiddagen kom det familjer för att få möbler, kläder, skor, tvål och tygblöjor.

Dag 5 Det största antalet barn kom idag. De var återigen hungriga, så jag gav dem hamburgare på morgonen. Det gillade de. Efter läxläsning till kl 11 fick de lov att rita och måla. Då de var färdiga bad jag dem förklara vad de ritade och varför. I Rumänien är det nämligen många barn som lider av funktionell analfebitism – de kan läsa men de förstår inte vad de har läst, så jag försöker få dem till att förklara sig och kommunikera grammatisk korrekt. Det är hårt arbete men jag tror det behövs. De fick äta hamburgare och frukt en gång till innan de gick därifrån

Som jag sade var en del barn förkylda. Åter andra hade ont I magen. Det är svårt för mig att förstå hur föräldrarna tänker angående brist på behandling av sina barn (är de ointresserade av barnen, är det pengabrist, svårighet att ta sig till läkare eller beror det på läkarens och då speciellt byns läkares attityd mot romska barn?).

Jag har också lagt märke till att många av barnen är smutsiga, så det finns mycket att göra angående hygien och hälsa.

Några av dem använder fortfarande grovt språk och när jag tittar på dem, sätter de handen för munnen och inser att de bär sig galet åt. Även där finns det mycket att jobba på.

De är också totalt oorganiserade – varje dag går de runt med alla sina böcker I skolväskan för att de inte vet vilka ämnen de har för dagen. Därför går skolväskorna sönder och blir obrukbara.

Fast jag ser svårigheterna ger jag inte upp och fortsätter med gott mod eftersom det också finns en märkbar skillnad hos många. Därför fortsätter jag jobba med de sakerna jag nyss nämnde. Det är en utmaning men också ett fantastisk arbete. Jag tackar Troels och Birgit, Kai, Bosse och kyrkorna I Marks kommun samt alla svenska vänner som har hjärta för barnen I Viperesti. Gud välsigna er!