Aktivitetsrapport vecka 32 (9-13 oktober 2017) från Marian

Det fanns många förberedelser innan jag for iväg till Viperesti. Jag gjorde vad jag kunde för att samla in hjälp till behövande familjer i Viperesti och speciellt till dem som har barn i dagcentret. Söndag 8 oktober handlade jag det mesta av det jag behövde för resan och lastade bilen med kläder, skor, leksaker, en mekanisk symaskin m.m.

 

Dag 1 Måndag 9 oktober vid halvsjutiden åkte jag till Viperesti. Jag stannade till i Buzau för att köba pizza, sandwiches och hamburgare. Vid 10-tiden kom jag fram till Viperesti där Florin hjälpte mig med att lasta av bilen innan barnen började komma 10.30.

Jag kollade igenom deras hemläxor. Några hade inte gjort dem rätt, några hade inte alls gjort dem, så de gjorde dem här, och andra gjorde läxan på min dator – något som verkligen intresserade dem. De läste, skrev och repeterade läxorna. 12.30 slutade vi med läxorna och de fick pizza som de åt med stor lust och efter det fick de äpplen. 13.05 följde jag barnen till skolans minibuss som körde dem till skolgården.

Efter detta besökte jag kommunkontoret och talade med borgmästaren om marken som Florin önskar köpa: den legala situationen, byggmöjligheterna och om eventuell hjälp som han skulle kunna få.

 

1000m2 for Florin, but no water, no electricity

Därefter åkte jag till kvinnan som vill sälja sin mark för att se tomten och möjligheterna för att lägga in elektricitet. Det verkar inte särskilt lätt att ordna eftersom avståndet till mastarna är högt.

Sedan åkte jag till skolan för att tala med rektorn som var myckt öppen och intresserad av att utöka antalet av barn och dagar på dagcentret. Jag berättade för henne att detta inte beror på mig, men på dem som stötter arbetet med pengar, nämligen svenska supportrar. Kl 16.00 slutade jag och gick hem för att skrva aktivitetsrapport och finansiell rapport.  

Dag 2 Idag kom jag tidigt och gick till kindergarten för att ge mössor och skolväskor från Sverige till 20 barn. De blev väldigt glada och tacksamma.

Det kom 15 barn till dagcentret. Fyra av dessa är inte med i programmet, men damen som följde dem dit insisterade på att de skulle få komma. Det var en tuff dag, för dessa barn var inte vana vid disciplin eller att göra sina läxor.

Efter endt arbete fick barnen pizza och äpplen. De njuter väldigt mycket att få varm mat och frukt.

Dag 3 Idag kom det många barn, men jag kunde inte ta emot dem - dels för att de inte hade varit inskrivna under sommaren och dels för att jag inte kan ta emot hur många barn som helst. Barnen hade en vanlig dag och jag hjälpte dem med läxorna. Efter programmet fick de som vanligt hamburgare eller pizza och ett äpple. Idag kom skolbussen inte och jag gick hela vägen tillsammans med dem till skolan.

 

När det gäller tomten för Florin kan jag tyvärr inte rekommendera att köpa denna eftersom det inte finns elektricitet i området. Pengarna för projektet har inte rörts och sökningen efter en tomt fortsätter. Florin är nu intresserad i en annan tomt nära sin nuvarande bostad. Det kan dock sluta med att projektet inte blir av.

 

Dag 4 Idag kom det många barn till centret som gjorde läxorna i rumänska och matte, tecknade, målade och fikade. Slutligen körde jag dem till minibussen som tog dem till skolan.

Idag talade jag med Troels på skype och Troels sade några ord till barnen. Det gillade de och efteråt ställde de många frågor om svenska vänner o.s.v.

Jag gick på hembesök i ett av de romska områdena där en familj håller på med att grava en brunn. Det kommer att ta några veckor.

Dag 5 Jag åkte lite tidigare till centret för att förbereda material för barnen. De kom före 10.00 och efter lektionen hade vi en mysstund där de såg tecknad film på datorn. Efter pizza- och äppleförtäring skjutsade jag dem till skolans minibuss.

...waiting for the school microbus

 

Jag besökte även några familjer. En av dessa var Mihais familj – han som har två bröder och en blind pappa. Där sjöng vi och bad tillsammans. Det var en stund av god gemenskap.

Det var en tröttande vecka men det var också många framgångar. Föräldrar och barn var mycket tacksamma för hjälpen de tog emot.